Maria Lancing på Skillinge om Skillinge. Ja, Skillinge är centralt. I både hjärta, på ristade ägg och på canvasdukar. De varma ögonen tillsammans med de väl arbetande händerna berättar historier. De skvallrar om äventyr. Om romans. Om resor. Om upptäckarkraft. Om passion.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

Det är något alldeles speciellt med Maria. Det har jag alltid känt. Som liten gick jag på hennes målarkurser och lärde mig dra den mest perfekta horisonten på det vackra akvarellpappret med hjälp av lillfingret som stöd. Då som nu är Maria en kraft för skapande och skaparlust. Hon fick oss barn att känna att vi kunde, att vi hade så mycket inom oss av fantasi och kreativitet. Hon drog den fram ur oss och tog vara på allt vi skapade på pappret. Det var fantastiskt. Minns när vi tecknade kroki med kolpennor. Fort skulle det gå. Att släppa taget. Älskade det. Att släppa det perfekta. Få lov att vara rustik i skapandet.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

Tacksam är jag för att mina egna barn också får träffa Maria och skapa med henne. Tillsammans med skolan och förskolan får barnen åka till Marias ateljé på Skillinge för att uppleva det fantastiska i konsten. De mjuka orden, de positiva uppmuntrande orden … Så stärkande för ett barn.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin
Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

I mitt jobb som fotograf kommer jag till Maria för att dokumentera henne inför ett reportage i mäklarmagasinet r.o.k av Mäklarna Ekström & Co. Jag och reporterns Johan besöker Maria i sin ateljé en fredag eftermiddag i februari. Påsken ligger framför oss, och med den också konstrundan. Vi ser de olika projekten som ligger framme på arbetsbord och i hyllor. En del även hängandes.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin
Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

Så Skillinge är centralt. De gamla gatorna, sträddena i byn skapar spännande mönster. Mönster som Maria använder sig av i konsten. Hon är intresserad av sin hemby och den kallar på henne. Maria dyker ner och forskar i gamla böcker. Hon studerar och stannar upp. Djupdyker och skapar. Skillinge, det namn som gav henne respekt när hon var ute och seglade och träffade på sjömän i New York. ”Sa du att du kommer från Skillinge”, frågade dem henne. En gång i tiden var Skillinge en hamn full med skutor, fullriggare som seglade till och från de stora hamnarna runt om i världen.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin


Vi sitter ner och lyssnar på Maria. På hennes köksbord i rummet intill ateljén. Vi dricker kaffe tillsammans. Kameran får vila och Johans penna skriver stökiga stödord medan Maria berättar om kärleken till Grekland, om hantverket i äggristning och om … Skillinge.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

Tack Maria för att vi får ha dig i byn. Och i familjen.

Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin
Maria Lancing av Rebecca Wallin
Maria Lancing, Skillinge - av Rebecca Wallin

Besök Maria Lancing i hennes ateljé under påsk!

Från en riad till en annan. Återigen – dessa riader… Man kan likna dem vid mini-bed and breakfasts. Det är bara ett fåtal gäster som ryms och det skapar ett väldigt lugn. Utifrån kan man inte ana den palatskänsla som finns innanför portarna. Väl inne är det som en helt ny värld. Dar Jaguar är ett sensuellt och exotiskt riad med massor av svarta väggar i kombination med mässing, ljusstakar, pampigt högt i taket och stor balkong i mot fontänen och palmerna.

Så tisdagen spenderades mestadels på rummet och i badrummet då vi byggde upp miljöer framför de svarta väggarna. Det är helt fantastiska produkter jag jobbar med förresten. Kolla in handfatet.

Ut på lunch och vi hamnade uppe på en terass med utsikt över en del av Medinan. Senare på kvällen åt vi mat på Nomad som man kan se från vyn här.

Annakarin känner sitt Marrakech. Hon har sina ställen i Medinan där hon köper mattor, skor och annat av. Att få hänga med henne i denna staden är en ynnest.

Vaknade på söndagsmorgonen i fiskestaden Essaioura vid Marrockos kust. En löprunda tillsammans med systern längs stranden, med fyra hundar som sällskap. Hundar och katter är det gott om här. Särskilt katter, då Essaouira är en fiskestad och det finns en hel del gott att hitta på både torg och i gränder.

Gränderna ja, det man kan inte tro vad som döljer sig bakom dörrar och portar i de olika gränderna. Anspråkslösa gångar och sen öppnar det upp sig världar av färger, människor, smaker och historier. 

På restaurangen Sirocco förbereder Annakarin och Achraf inför omvandlingen av ett badrum. Magiskt med dessa gamla lokaler. 

En liten tur i staden för att uppleva den. Stannar till hos smyckeshandlaren som säljer ringar till oss med all sin charm. Han ville så gärna bli plåtad med traditionell huvudbonad, då han trodde vi plåtade för en bok om Marrocko, och han ville bli känd internationellt… Jag ska göra mitt bästa för att berätta för världen.

Som vanligt är det kontrasterna som fångar mig. Krackelerade väggar mot silkesmjuk keramik. Skuggorna som faller och skapar dynamik. Vi landade tidigt i Marrakech i morse. En mycket lugn stad väntade oss då Ramadan pågår. Men caféet intill Yves saint Laurents museum var öppet och två utsvultna svenskar kunde festa på både avocado och dadelsmoothie, croissant, msemen med nötkräm (som är en slags pannakaka)  och goda frukter.

Just nu på väg i bil ner mot havet och fiskestaden Essaouira för att plåta badkar och handgjorda handfat i fantastisk miljö. En bilresa på ungefär 2,5 timme. Första stoppet på resan gick till en av Annakarins producenter. En plats hon skulle kalla sitt andra hem. Hon älskar att bara vara i den kreativa miljön. Hantverket är enormt. Genuint. Både jag och Ebba är intresserade av berättelsen bakom om hur verksamheten vuxit sig stark och utvecklats sedan den dagen då Annakarin frågade om hantverkarna  kunde producera på beställning. Då med bristande resurser, nu med stor aktivitet, med flera ugnar igång, fler arbetare och mindre arbetslöshet.

Alla är glada över att se Annakarin när hon kommer för att hämta lite produkter inför fotograferingar i veckan. Chefen kommer förbi med sin son och det är breda leenden och ett varmt mottagande.

 

Det utlovas fisk och skaldjur inför kvällens middag. Ja tack, gärna!

Snurrar i mitt huvud. Intensiva dagar av fotograferingar och filminspelningar. Olika kunder varje dag. Bildarkiv skapas. Manus och idéer föds. Tömma minneskort. Göra backup. Plats för nytt. Bokföra. Avtala tid. Tid för möten. Tid för offerter. Tid för strategi. Tacka ja. Våga tacka nej. Mitt i allt pågår livet. Disken som aldrig ger upp. Tvätthögar som tålmodigt väntar på att tas om hand. Utbrott från tre-åringen och grillning i trädgården. Livet är. Nu.

Om en vecka bär det av. Till Marrakech. På uppdrag. Listan på locations där jag ska plåta är fantastisk. Ska bli så spännande att få vara med om denna resa. Min syster följer med som assistent och resesällskap. Jag har aldrig varit iväg från barnen och Jonathan mer än några dagar. Denna gång blir det en hel vecka från familjen. Ska bli intressant att se hur det känns.