Från en riad till en annan. Återigen – dessa riader… Man kan likna dem vid mini-bed and breakfasts. Det är bara ett fåtal gäster som ryms och det skapar ett väldigt lugn. Utifrån kan man inte ana den palatskänsla som finns innanför portarna. Väl inne är det som en helt ny värld. Dar Jaguar är ett sensuellt och exotiskt riad med massor av svarta väggar i kombination med mässing, ljusstakar, pampigt högt i taket och stor balkong i mot fontänen och palmerna.

Så tisdagen spenderades mestadels på rummet och i badrummet då vi byggde upp miljöer framför de svarta väggarna. Det är helt fantastiska produkter jag jobbar med förresten. Kolla in handfatet.

Ut på lunch och vi hamnade uppe på en terass med utsikt över en del av Medinan. Senare på kvällen åt vi mat på Nomad som man kan se från vyn här.

Annakarin känner sitt Marrakech. Hon har sina ställen i Medinan där hon köper mattor, skor och annat av. Att få hänga med henne i denna staden är en ynnest.

Vaknade på söndagsmorgonen i fiskestaden Essaioura vid Marrockos kust. En löprunda tillsammans med systern längs stranden, med fyra hundar som sällskap. Hundar och katter är det gott om här. Särskilt katter, då Essaouira är en fiskestad och det finns en hel del gott att hitta på både torg och i gränder.

Gränderna ja, det man kan inte tro vad som döljer sig bakom dörrar och portar i de olika gränderna. Anspråkslösa gångar och sen öppnar det upp sig världar av färger, människor, smaker och historier. 

På restaurangen Sirocco förbereder Annakarin och Achraf inför omvandlingen av ett badrum. Magiskt med dessa gamla lokaler. 

En liten tur i staden för att uppleva den. Stannar till hos smyckeshandlaren som säljer ringar till oss med all sin charm. Han ville så gärna bli plåtad med traditionell huvudbonad, då han trodde vi plåtade för en bok om Marrocko, och han ville bli känd internationellt… Jag ska göra mitt bästa för att berätta för världen.

Som vanligt är det kontrasterna som fångar mig. Krackelerade väggar mot silkesmjuk keramik. Skuggorna som faller och skapar dynamik. Vi landade tidigt i Marrakech i morse. En mycket lugn stad väntade oss då Ramadan pågår. Men caféet intill Yves saint Laurents museum var öppet och två utsvultna svenskar kunde festa på både avocado och dadelsmoothie, croissant, msemen med nötkräm (som är en slags pannakaka)  och goda frukter.

Just nu på väg i bil ner mot havet och fiskestaden Essaouira för att plåta badkar och handgjorda handfat i fantastisk miljö. En bilresa på ungefär 2,5 timme. Första stoppet på resan gick till en av Annakarins producenter. En plats hon skulle kalla sitt andra hem. Hon älskar att bara vara i den kreativa miljön. Hantverket är enormt. Genuint. Både jag och Ebba är intresserade av berättelsen bakom om hur verksamheten vuxit sig stark och utvecklats sedan den dagen då Annakarin frågade om hantverkarna  kunde producera på beställning. Då med bristande resurser, nu med stor aktivitet, med flera ugnar igång, fler arbetare och mindre arbetslöshet.

Alla är glada över att se Annakarin när hon kommer för att hämta lite produkter inför fotograferingar i veckan. Chefen kommer förbi med sin son och det är breda leenden och ett varmt mottagande.

 

Det utlovas fisk och skaldjur inför kvällens middag. Ja tack, gärna!

Snurrar i mitt huvud. Intensiva dagar av fotograferingar och filminspelningar. Olika kunder varje dag. Bildarkiv skapas. Manus och idéer föds. Tömma minneskort. Göra backup. Plats för nytt. Bokföra. Avtala tid. Tid för möten. Tid för offerter. Tid för strategi. Tacka ja. Våga tacka nej. Mitt i allt pågår livet. Disken som aldrig ger upp. Tvätthögar som tålmodigt väntar på att tas om hand. Utbrott från tre-åringen och grillning i trädgården. Livet är. Nu.

Om en vecka bär det av. Till Marrakech. På uppdrag. Listan på locations där jag ska plåta är fantastisk. Ska bli så spännande att få vara med om denna resa. Min syster följer med som assistent och resesällskap. Jag har aldrig varit iväg från barnen och Jonathan mer än några dagar. Denna gång blir det en hel vecka från familjen. Ska bli intressant att se hur det känns.